Jag har ju sagt att jag bor mitt i skogen

Just nu

Mot norr, över ladugården, brinner himlen....



.....och söderut, bak mitt hus, går regnbågen ner.

Det var en gång en drickadräng

Då för hundra år sen, när vi alla var unga o bodde i en annan skog, hade vi med dagens mått mätt, tämligen enkla små glädjeämnen.

En höjdare var när drickabilen kom, en gång i veckan, o då speciellt på sommaren, när de hade sommarjobbande snyggingar till hjälp på de klirrande flaken.

Oj vad vi var kollektivt kära då, alla vi småtjejer ute i buschen o kunde knappast bärga oss tills nästa vecka, då vi åter hoppades få vila våra oskyldiga ögon, på nån finnig, hundögd ungspoling från stan, vilken säkerligen var ganska road, o möjligen vid någon anhalt, t.o.m. smickrad, av den ohöljda uppmärksamheten. Sen hade vi tjejer nåt att viska o fnittra om, tills nästa vecka.

En sommar var åtminstone jag mindre intresserad. Drickadrängen var inte alls så snygg som de brukade vara. Såg ganska trist ut o hette dessutom nåt så töntigt som Sven-Göran.

Joo, det var han; Svennis, o han var säkerligen inte intresserad av mig heller, så det kan allt kvitta. Dessutom var han mycket sämre backhoppare än min Bosse, så det så.

Bakvänd

När värmen kom o det var dags att plocka fram shortsen, som passade så bra förra året, så fick jag en känsla av att jag läst fel på vågen. Jag måste ha ökat i vikt, eftersom de var hur obehagligt trånga som helst. Neej 5 kilo minus, det var faktiskt så. Nästan hela min födelsevikt (jag var en jättebebis på 5310 gram för snart 56 år sen) hade försvunnit. En närmre granskning i spegeln visade det faktum att baken bytt plats med magen! Joo, det är sant! Försökte vända shortsen så jag fick gylfen bak, men det såg inte heller klokt ut, eftersom magen sitter högre än baken. Var kom magen ifrån? Och vart tog baken vägen? Är det sånt som händer i min ålder, eller?

När jag låg sjuk gick jag alltså ner 5 kilo. Förstår inte var de hade suttit tidigare, för utvändigt ser jag ingen skillnad, förutom den där märkliga ommöbleringen. Troligen satt de i mitt huvud, för det verkar tommare än nånsin. Inte en endaste kod finns kvar i mitt minne o jag har en känsla av att det är mer än så som ramlat bort. Centrum för värdelöst vetande måhända, men ack så krångligt i diverse nutida, vardagliga situationer.

Så här går jag nu avprogrammerad o hur jag än vänder mig så har jag baken fram.

Huvudlöst mode?

Vi var på Rackstadsmuseets stora fina sommarutställning "Festen" idag. Det rådde av någon anledning fotoförbud i lokalerna, men jag kunde inte låta bli att smygfotografera Bosse när han kom fram till Inger Stinnerboms scendräkter från Västanå Teater, och plötsligt började prata om modebloggbilder med avklippta huvuden.

Förresten;

Tror inte jag berättat om vad som hände mig, när jag skulle göra ett litet modebloggreportage i höstas. Kom på att skolans hiss skulle passa bra att ha som ateljé. Stoooor spegelvägg, bra ljus o lite avskildhet. Där stod jag länge o väl o vred o vände på mig o knäppte en o annan bild. Plötsligt släcktes ljuset och dörren gick i lås. Pinsamt värre. Så går det när man är fåfäng. Det blev inga fler Gaggmodefoton tagna. Och de jag tog slapp ni att se.

Lilla Biggis

En dag i taget

Har kämpat mig igenom tre dagar på skolan. Det gick nästan bra. Tisdagens röjning i bildsalen, slutade dock med att jag fick order av rektor att åka hem o lägga mig. Men igår var jag åter på benen, och på plats igen. Kunde sen med gott samvete påbörja mitt sommarlov redan i går kväll, eftersom jag lyckligtvis hade två hela dagar tillgodo från långt tidigare.

Nu har jag testat mina gränser och får väl försöka hålla igen lite, så att det inte blir alltför många bakslag.

Nu bestämmer jag själv över mina dagar en tid.

En dag i taget får det bli.

Här hemma är det skönt och fridfullt. Ingen räv har visat sig på ett tag. Frittes nya rävbett läker fint, och de två tupparna vaktar noga sina fruar och blivande kycklingar. Kossorna och kalvarna har bytt till ny hage, med härligt saftigt gräs. Där föddes häromdagen lilla Biggis. Jättesöt förstås. Årets lånetjur är på plats till kossornas förnöjelse. Det lär bli fler kalvar nästa år igen.

Ny frys på plats, men min tand är fortfarande halv. Tur att den sitter så långt in så den inte syns när jag pratar o skrattar. Får fixa den en annan dag.

En sak i taget.

En dag i taget.

Idag har jag sovit länge o inte ens fått på mig kläder än. Ska ta det ytterst lugnt , för att ha krafter kvar till kvällens personalfest. Den vill jag inte missa. Lovar att se till att jag är klädd innan dess. Och blir jag liggande i nåt hörn av festlokalen kan jag ju alltid skylla på ryggen.

I morgon är en annan dag.

Kortfattad rapport från ack Wermeland

Jobbat idag....... längesen sist.
Utbiten tand...... tämligen trist
Nyfödd kalv.... nu är dom åtta.
Rävbiten katt..... aldrig är det nån måtta.
Frysen har pajat.... tur jag har två.
Höna försvunnen...... räv fräck som få
Höna på ägghög.... kycklingar snart.
Varm o vackert.... helt underbart.
Ont överallt.... men jag står ut.
Sommarlov hägrar...... sjukskrivning slut.

Tankemönster

Bilder på äldre (?) tanter (?)

Någon i Hudiksvall har sökt "bilder på äldre tanter", och hamnat här. Måste ju ha hamnat fel eller; vad säger du Mamsan?

Nykomlingar i min trädgård

Papyrus och vit afrikansk lilja

Vitt

Norsk brudslöja


Vit syren


Storrams


Liljekonvalj

Utanför skolan

Besökte min skola igår. Så många glada ungar jag mötte och så många goa kramar jag fick. Kändes bra. Tillsammans med min vikarie satte jag åttornas o niornas betyg och fick också tillfälle att kolla lite inför nästa läsår.

Funderar på att gå ner till 80 % o således få en dag i veckan till annan verksamhet. Känns lyxigt o nästan lite vågat. För ett antal år sen gick jag NER till heltid (jo ni läser rätt)

Utanför skolan blommade paradisäpplet och en riktig sommarhimmel hade infunnit sig.

Känner att jag redan längtar lite till höstterminen.