Dansade gjorde jag i mina egna dojor, men när det var dags att åka hem råkade jag hoppa i fel par, utan att märka något. Sköna svarta skor, som kändes helt som mina egna. Vid hemkomsten märkte jag att de var vita inuti o helt obekanta. Hmmmm! Fick sova på saken.
Sen i morse vidtog operation Askungen. Vems fötter passade i skorna som jag norpat o var fanns mina egna nya präktiga Vagabonder?
Ringde först totalt fel o frågade en kvinna om hon varit ute o dansat igårkväll o mist sina skor. "Neej", svarade hon, "jag har inte dansat på över femtio år, men en gång gick jag på dans i pälsbrämade bottiner o kom hem i ett par pälslösa".
Diverse spaning hit o dit, ledde mig så småningom, först till mina egna skor o vidare till hon som fick gå hem i sina dansskor.

Kom hem iförd mina egna sköna skodon o med en kasse alpackaull i vardera handen.
Så kan det gå!

