Varför glömmer jag alltid rubriken?

Ladan är fylld och den gudasände har cyklat hem till sig. Sen kom regnet, räven, åskan o strömavbrott, i nu nämnd ordning. Det sistnämnda var värst. Eftersom man allt oftare numera t.o.m.kan vakna i vargtimmen o känna suget efter att gå ner o blogga, blev den flera timmar långa avhållsamheten svår. Men, jag märker att det åskat lite varstans idag, för inte ens Mamselamsen hade 20 kommentarer under sitt senaste inlägg. Men det tar hon snart igen.
Passade på att trimma Freja för första gången. Nödvändigt, men ack så olikt sig hon blev. Bosse påstår att hon fick en sån frisyr som lesbiska tjejer brukar ha. Han har bestämda åsikter om frisyrer den mannen. När jag i vintras bröt högerarmen o klippte av mitt långa hår för att orka sköta det, påstod han att jag såg ut som nåt mellanting mellan Maud Olofsson o stormen Gudrun. Har låtit det växa sen dess o har nu nån form av page som alla andra bildlärare brukar ha.
Hann att åka till stan o handla också. Det var också nödvändigt, för nu har vi lekt "Här har du ditt kylskåp" i snart en vecka. Minns ni det programmet?
Ska gå ner till näckrosorna nu snart. Igår kväll var den gudasände med oss o badade.
När vi låg där alla tre o svalkade oss, kom en båt med två personer som rodde drag. Ljudet bärs lätt över vattnet, o jag hörde tydligt när en av dom sa: "Det är fullt med käringar i vattnet". Det var tydligen två feminister, för dom gjorde ingen skillnad på oss.
Nu ska jag skynda mig o posta detta innan strömmen försvinner igen!

I brödkorgen

Den gudasände Bengt

Visst kom man av sig igår! Där satt man med en död höna i knät, o förstod än en gång, att just det, bara var en fis i rymden.
Men nu får det inte bli med mig, som med en av mina gamla brevvänner i början av 60-talet. Vi hade skrivit ganska länge till varann. Så kom det ett brev, där det stod:"Our dear President is dead, I´m so sad!". Sen skrev hon aldrig mer.
Som gudasänd kom en av våra grannar hit igår o avlöste mig vid hökanonen. Vilken Gud ska jag tacka? Nån i Norrköping, eller? Jag är så gammal så jag minns en som hette Leo Rannalett. Vi brukade slå vad om hur många gånger han skulle säga "normalt" (med långt öppet a ), under sina vädersändningar. Nu finns det så många vädergudar. Men tack ska ni ha allihopa, för säkerhets skull!!!
När jag sent omsider kom ner till mina näckrosor i går kväll, såg de så konstiga ut. Dom låg inte alls o guppade som förut. De hade liksom rest på sig o såg ut som gula mikrofoner. Har dom sålt sig månntro? Eller kommer turisterna i ubåt nuförtiden? För jag lovar, sjön är totalt kanotfri!!!
Inatt har vi sovit bättre, för Bosse kom på att kattungarna inte alls behövde "sova" hos oss. Han tröttnade när dom började åka kana på hans flint. Då gick det alldeles utmärkt bra att bära ut de små liven till hallen, stänga dörren o öppna fönstret. Skönt med lite syre!
Idag är den gudasände här igen! Han heter Bengt.

Tröst

I huvet på en överhettad käring

Sover dåligt eftersom vi inte kan ha sovrumsfönstret öppet sen Åke o Fritte flyttade hit. Om jag skaffar varsin liten fallskärm till dom, så kanske dom skulle klara en flygfärd från andra våningen. Det är hetare än hett, o jag säger som hon som klev på bussen en het sommardag: "det är inte lätt att vara fet i hettan!" Dessutom kör vi hö som sagt var, o det återstår ett tjugotal lass innan vi är klara. 13 lass är under tak. Varje lass väger c:a 800 kilo. Mitt jobb är att ösa in höet från självlastningsvagnen till hökanonen, med hjälp av högaffel. Det blir några ton. Borde märkas på min våg, men icke! Förstår inte att jag fixar det här med min i vintras brutna högra handled. Finmotoriken är fortfarande dålig till min stora sorg, men jag är en riktig jävel på att svänga högaffeln. Skam den som ger sig!

Tur att vi har sjön alldeles nedanför huset, så att man kan svalka sig. Ligger där o guppar bland näckrosorna på kvällarna. Näckrosen är en av mina favoritblommor. Den har gudskelov inte sålt sig till nåt parti än, så som maskrosen, den röda rosen, blåklinten, vitsippan, o klövern gjort. Moderaterna har ingen blomma vad jag vet. Det är väl ingen som duger. Men ta nu för alltivärlden inte näckrosen! Den är min!

Sist skrev jag om kändislukter. Igår fick jag ett reklamblad från Citroën. Deras senaste modell har" klimatanläggning med doftsystem där du väljer mellan 9 milda dofter för att skapa en personlig stämning"(detta var faktiskt ett exakt citat) Det fanns dock inga exempel, men man kan ju gissa : Vad tror ni om:
1. rosor 2. Britney Spears 3. vanilj 4. Jennifer Lopez 4. jordgubb
5. Brad Pitt 6.menthol 7.Ronny o Ragge 7.barnspyor 8. läder och till sist; en given klassiker 9.wunderbaum!
Neej det blir ingen Citroën för min del iallafall.

Nu råder fullt krig mellan mig o räven. Tuppen har inte en enda stjärtfjäder kvar, och en höna sitter apatisk i ett hörn, efter att ha varit i rävens käft. Hon räddades dock av min fantastiska
5-månaders Freja. Jag har slutat namnge mina höns o tuppar. Tycker inte att räven behöver så fina namn på sin mat. " I kväll ska jag äta en rejäl Pavarotti" t.ex.. En tuppkyckling kläcktes på juldagen för nåt år sen, o fick givetvis heta Jesus. Han fick vara vid liv ovanligt länge, men det vet man ju, att inte ens ett sådant namn ger beskydd. Det blir rävmössa till vintern, jag lovar!
Kanske ska tala lite tyst om det där, för annars kommer det säkert nån militant vegan o hudflänger mig. Tycker mig höra:"rävmat kan du vara själv käring!", eller:" Dra ändan över huvet så har du mössa!"

Bosse har återgått till sitt rätta jag. Såg många bubblor stiga upp runt honom igårkväll nere i sjön. Och pratbubblorna är de gamla vanliga igen. Skönt!!

Eftersom de mäktiga vädergudarna i Norrköping fortsatt att ge oss perfekt skördeväder, så tänker jag rikta min kvällsbön till dom även fortsättningsvis. Jag vill bli klar med höet. Sen ska jag skicka min högaffel till Mamselamsen.

Lukta kändis

Läste i Aftonbladet idag om att kändisarna lånar ut sina namn till diverse parfymer. Usch! Inte för att jag vet hur Britney Speers o de andra luktar, men...neej!!! Nån sån parfym kommer jag aldrig att köpa. Har man läst "Parfymen" av Patrick Süskind vill man inte ha parfym med människonamn på.
Lukter, dofter är ju jätteviktiga! Måste berätta om när jag var ute o promenerade i skogen tillsammans med en kollega. Den omisskännliga doften av räv nådde min känsliga näsa, och jag frågade om hon kunde känna detsamma. Vadå, sa hon, jag tycker det luktar karl jag! Undrar vilka hemska karlar hon brukar nosa på.

Pettson

Fortsätter öva, eftersom jag aldrig tycks lyckas med layouten. Envis som synden. Nu ska ni få se på Pettson , min jättestore, snälle, ödmjuke 15-årige katt, som efter att ha varit lägst i rang i sin gamla (utdöda) flock, inte förstår att han kan vara chef nu om han vill.

Bosse får ni inte se.

Freja tuggar katt

Jag har många djur, en av nykomlingarna heter Freja. Hon kom till oss strax efter påsk. En helt underbar strävhårig taxfröken. Hennes senaste favoritsysselsättning är att tugga på Åke o Fritte. "Tugga katt" är inte det vanebildande?

Ovanlig tystnad

Bosse har varit så ovanligt tystlåten o väderspänd den sista veckan. Kan det ha nåt med mitt bloggande att göra tro? Råkade läsa lite högt ur Mamselamsens blog, o märkte hur han knep ihop i bägge ändar.

Bondbrud i farten

Eftersom jag aldrig lyckades få nån roll i en Bondfilm, fick jag vackert lov att gifta mig med en bonde för att kunna kalla mig Bondbrud. Just idag kör vi hö.Tungt, svettigt, stickigt o oglamouröst!!! Men man känner sig ganska tuff o överjävlig med en högaffel i näven!
Jag försökte faktiskt tappert att komma in vid filmen. Minns hur jag satt en halv dag på Moderna Museets café i mitten av 60-talet o försökte se intressant ut, eftersom Bo Widerberg satt vid bordet intill. Han såg mig nog inte.
Men, jag lyckades till slut. Jag har faktiskt sparat ett lönebesked från SF som bevis. Det var hur roligt som helst att deklarera det året, nån gång i början av 90-talet, o blanda upp inkomstuppgifterna från Eda kommun o Försäkringskassan med lite SF. Nåväl, filmen hette 1939, om nån nu minns den.
Åter till verkligheten; Min alldeles egne Sean Connery är på ingång med nytt hölass.

Åke utforskar världen

Åke blir allt modigare för var dag som går. Så även jag. Nu har jag alldeles på egen hand hittat stället där man bestämmer över bilderna. Sånt borde ju jag om nån kunna, efter 33 år som bildlärare. Sessan, jag behövde inte din hjälp den här gången! Vilken tur, för Åke vill nog inte flytta till Stockholm.

Besök från Agnefitt

Nu har dom åkt tillbaka till Agnefitt (så hette Stockholm från början, påstår Herman Lindqvist)
Det var förstås inga främlingar som kom, utan Sessan o D.. Inte för att jaga räv precis, utan mest för att få träffa Åke o Fritte, mina nyaste katter. Det var en rödhårig dotter som kom, nån sån har jag aldrig haft förut. I påskas var hon svart, o gången därförut blond.... Ja, har man bara en unge så är det ju trevligt att få en ny variant av densamma då o då. Och har man nu fött o gött en datakonsult så fick hon allt lov att jobba lite gratis o hjälpa mig med mina tekniska bekymmer vid datorn. Min blog fick sig en liten ansiktslyftning, o nu tror jag t.o.m. att jag ska kunna plocka in en o annan bild. Hade tänkt mig att visa hur Stockholmare jagar räv och det är inte precis nån nakenchock... D höll däremot på att få allergichock. Det blev troligen för mycket nosande på djur o natur. Han är inte van vid så mycket frisk luft, så snuvan går säker över när han får andas in avgaser igen. Ska väl visa Åke o Fritte också om det går. Sessan blev så oerhört förälskad i dom så jag kollade faktiskt hennes resväska innan hon for. Hon hade inte packat ner dom. Förresten så misstänker jag hon hade färgat håret för att matcha katterna

Bilder blev det, men varför hamnade dom just där? Sessan, Sessan kom tillbaka! Hjälp!!! Du kan få Åke!!!

Stockholmare på intåg

Inte nog med att självaste Mamselamsen hade hittat min purfärska blog....... min inbjudan till frusna stockholmare hörsammades på direkten...... Det kommer två st. ikväll!! Undrar om dom vill jaga räv? Premiärdoppade mig nere i sjön i går kväll, och därmed är räven troligen redan väck, för här badas det utan kläder o jag skrek nog lite vid själva temperatursänkningen. Oj, det är kanske mitt fel att kanotisterna blivit allt färre de senaste åren. Ryktet om det blekfeta sjöodjuret har nog nått kontinenten.