Den här versen av Kajenn känner nog många av er igen. Den har följt mig genom åren o vid examenstid brukar jag förmedla den till mina elever, innan de springer ut till sommar och framtid.
"Var glad min själ åt vad du har
nu har du hundra sommardar
och detta är den första
När solens lopp sin ände tar
så har du nittinio kvar
och någon blir den största
Giv noga akt på var du står
i morgon blir med ens igår
det går så fort att vandra
Lägg märke till att vad du får
är hundra sommardar per år
i morgon är den andra"
(Kajenn)
4 kommentarer:
Så fin....
Förstår att det blir ett litet vått öga båda här och där
Gunnel! Somliga har nog sparat den i sina hjärtan.
Jättefin...önskar att jag haft dig som lärarinna...och lämnat mig med så fina ord. Det närmaste jag kan komma ihåg var när Hasse Tuvhage bjöd oss på godis när vi slutade på Järven för att vi var en så "speciell klass"...han fällde nog en liten tår han också om inte jag minns fel... ;)
Anna! Hade gärna haft dig som elev också :)
Skicka en kommentar