söndag, maj 18, 2008

Just nu

"Så bister kall sveper nordanvinden" kring mitt varma o trygga bo. Snöflingor uppblandade med häggens vita vissnade blommor, virvlar förbi mitt fönster. Jag dröjer mig kvar så länge jag förmår i sängen, dricker mugg efter mugg med kaffe o läser klart Åsa Linderborgs fantastiska barndomsskildring "Mig äger ingen". Vilken berättelse! Vilket tidsdokument! Tack Åsa för att du skrivit detta! Så osentimentalt o naket, men med så mycken kärlek. Jag ligger kvar lätt tårögd o lägger den färdiglästa boken överst i Bosses "skaläsahög".
Åh, alla dessa barndomar..... Ibland tror jag att det viktigaste man kan göra här i livet är att söka förgylla någons barndom.
Tankarna slingrar iväg. Och jag tänker som så ofta på vuxna som aldrig blir just vuxna, utan ägnar sin tid åt ständiga försök till självförverkligande o går i terapi för att bearbeta sin barndoms tillkortakommanden, under tiden som de egna barnens barndom pågår, vid sidan därom.......
Huvudscenen, där mitt eget barns två första år utspelade sig, och där jag fick mitt livs viktigaste roll, nämligen den som mamma, just den byggnaden brann ner till grunden i slutet av denna vecka. Kändes konstigt och sorgligare än jag kan förstå att läsa artiklarna och se bilderna på det nu ickeexisterande huset, varifrån minnena från sent 70-tal är så starka o ljusa. Har ju ingen som helst rätt att se detta som en personlig förlust. Det var nya barns barndom som påbörjats o pågick där nu när detta hände.
Vi bär alla en ryggsäck av minnen , med blandat innehåll o av olika tyngd. Skönt om den inte tynger så den välter oss på rygg, bakåtblickande, ältande, förhindrade från att leva fullt ut i nuet o från att se framtiden an.
Och i detta nu är den snö som föll alldeles nyss, glömd, solen tittar fram och ett nytt liv har fötts härutanför i kohagen; en liten tjurkalv har just sett dagens ljus. Hans livs sommar börjar precis i detta nu.


3 kommentarer:

Anonym sa...

Tack Gagga för din underbara blogg. jag har läst den i flera år men aldrig lämnat någon kommentar. Idag kommer den för jag kunde inte låta bli. Det du skrev är så sant så jag fick en klump i halsen. Själv är jag 55 år och bosatt nära Montreal. Har tre pojkar i tonåren. Mina somrar som barn tillbringade jag på Borgnäs inte långt ifrån Gullspång. Min mormor och morfar bodde där.

Hoppas du får en fin sommar och jag tittar ofta på dina underbar foton.
Hälsningar från Ingela i Quebec.

Mamselamsen2 sa...

Blir nästan lite tårgöd av det du skriver.

Tack.... behövdes idag... jag skriver kanske lite om det... du vet var. :-)

Gagga sa...

Hej Ingela o varmt tack för det du skriver! Du gör mig så glad. Måste börja ta lite nya bilder. Känner att jag slarvat med bildmaterialet här i bloggen på sistone. Nu handlar det mesta om slutspurt o betygssättning i skolan. Längtar efter semester, sol o värme. Just nu är det kallt men ack så vackert i Sverige. Tyvärr har många växter som lockades upp i värmen kring pingst nu frusit o det kommer troligen att bli dåligt med frukt o bär efter kyla, snö o isvindar förhindrat pollineringen.
De varmaste hälsningar till dig o de dina långt borta i Quebec

Mamsan! Ja detta blev lite nedtonat o allvarligt.
Säg inte att det strulat till sig för er!!