(Jenny Nyström "Korna släpps ut" Ur barnens egen jultidning, 1926)Kor o kalvar släpptes ut till sol o grönska idag o allt skulle vara frid o fröjd om inte en av de små bara helt plötsligt försvunnit. Timme efter timme har vi letat tillsammans med hjälpsamma grannar. Inte speciellt roligt att gå o lägga sig ikväll o höra Mamma Mu stå därute o gråta.
Uppdaterat lördag kl 11.00:
Vår lille rymling har setts till en o en halv mil härifrån. Tänk att en liten tre veckor gammal varelse kan dra iväg så långt. Vatten har han säkert fått i sig under sin promenad, men oj så hungrig han måste vara nu, och skygg som ett djur väldigt snabbt blir när det kommer vilse.
Små klövspår som inte var efter rådjur syntes lite här o var under gårdagen gav oss hopp o kraft att leta vidare. Att han inte låg död här i närheten har vi förstått eftersom inte korparna synts till. Men teorin att han kidnappats av någon fyrbent med stort gap, eller någon tvåbent med stor grill fanns ju också i våra tankar.
Nu har Bosse o hjälpsamme grannen Ove åkt till Vabyn utrustade med lasso.
Mamma Mu o jag väntar här hemma på att sagan ska få ett lyckligt slut.
Uppdaterat igen kl. 20.30:
Snipp, snapp, snut, sagan fick ett lyckligt slut: HON är hemma igen.
Mor o dotter får nu flytta åter in i ladugården för att kunna återknyta sin relation i lugn o ro.
Vår lille rymling har setts till en o en halv mil härifrån. Tänk att en liten tre veckor gammal varelse kan dra iväg så långt. Vatten har han säkert fått i sig under sin promenad, men oj så hungrig han måste vara nu, och skygg som ett djur väldigt snabbt blir när det kommer vilse.
Små klövspår som inte var efter rådjur syntes lite här o var under gårdagen gav oss hopp o kraft att leta vidare. Att han inte låg död här i närheten har vi förstått eftersom inte korparna synts till. Men teorin att han kidnappats av någon fyrbent med stort gap, eller någon tvåbent med stor grill fanns ju också i våra tankar.
Nu har Bosse o hjälpsamme grannen Ove åkt till Vabyn utrustade med lasso.
Mamma Mu o jag väntar här hemma på att sagan ska få ett lyckligt slut.
Uppdaterat igen kl. 20.30:
Snipp, snapp, snut, sagan fick ett lyckligt slut: HON är hemma igen.
Mor o dotter får nu flytta åter in i ladugården för att kunna återknyta sin relation i lugn o ro.
22 kommentarer:
Nämen, usch! Vad kan ha hänt med en liten kalv...? Hoppas den kommer tillrätta.
Usch usch... har hon kommit tillbaka idag.
Just kommit hem från jobbet. Ingen kalv. Bosse o grannarna har letat hela dan utan resultat. Nu ska jag byta om o hjälpa till.
Hej!
Jag har precis gogglat in mig på din blogg och upptäckt ditt enormt vackra verandastaket! Skulle bli jätteglad om du berättar lite om måtten! Hoppas att min egen gubbe kan ordna till dessa, har letat länge efter ett staket som passar vårt hus och äntligen hittat det!
hälsningar Annika
Nämen så hemskt! hoppas ni hittar kalven nu under kvällen då!!
Jag har skickat in ansökan idag. Då är det bara att vänta och se vad som händer....
önskar dej en skön helg och att allt ställs tillrätta så mamma mu inte behöver vara ledsen mer!!
Hoppas att ni får någon slags nattsömn. Själv drabbades jag av en obeskrivlig längta att rätta två nationella prov för en halvtimme sedan. Jag blev så glad och stolt över dessa elevers prestation så jag sitter här och småryser... Malin
Delprov menar jag... MAlin
Delprov menar jag... MAlin
Annika! Återkommer till dig ang. verandastaket när jag får lite mer tid.
Neta! Håller tummarna för dig :)
Nej, ingen kalv. Dock en del spår som ledde långt bort igår o långa hemska bromsspår efter bil här ovanför. Spaningen går vidare.
Malin! Gläder mig med dig o eleverna. Matte är roligt!!!!
Jo vi har sovit utmattade trots värkande lemmar o öppet fönster ut mot kossans sorgesång i den varma vackra natten. Nu har Bosse gett sig iväg att genomsöka ett stort hygge med nära nog ogenomträngligt ris. Önskar jag hade en liten helikopter.
Men stackars lilla kalv och mammako!! Usch vad oroligt! VAD kan ha hänt? Håller tummarna för att ni hittar den lilla!
Londongirl o alla andra! HON ÄR HEMMA IGEN - VÄLBEHÅLLEN!!!!!! Underbart o ofattbart!!!!! Vi trodde hela tiden att det var 3-veckors tjurkalv nr 105 som rymt o så visade det sig vara kvigkalv nr 104, faktiskt hela fyra veckor gammal. Så förvirrade blev faktiskt vi i denna röra. Hon åkte bil hem, i baksätet på Bosses Citroën. Det blev givetvis stor uppståndelse i hela flocken o Mamma Mu var mäkta irriterad på att de andra ville nosa på hennes kalv. Vi valde därför att flytta mor o dotter in i ladugården för att de skulle få lite lugn o ro med varandra. Sen får de komma ut när tiden är mogen.
Fattar inte att kalven var så pigg efter alla strapatser. Helt oskadad o mycket piggare än alla de människor som letat i skog o mark i två dygn o sen under hela denna dag sökt fånga denna henne. Hon måste nog få ett namn nu. Men vad skulle passa?????
men tule! lilla gullet :)
Så, nu kan jag pusta ut.
Det är klart att kalven ska heta Vilda!
Finns redan en wilda i byn :-)
Timmie tycker att hon ska heta lisbeth...
Det var bra att dere fann kalven
en sånn aktiv krabat burde vel kalles for CITROEN med tanke på hemtransporten.....
Gott at den er på plass igjen
Mvh Oss på Hagaberg
Tack o lov för det! Sätt fotboja på honom.
Vilket äventyr det har varit här, medan jag har varit borta från bloggvärlden. Skönt att det slutade lyckligt!
Hej på er allihopa! Mor o dotter befinner sig väl, fortfrande avskilda från de andra i flocken. Lilla Nike äter o mår gott hos sin mamma. Vi förstår fortfarande inte hur hon klarade alla strapatser utan men. Ingen lätt väg hon valde. I morgon är hon fyra veckor gammal o nu ikväll har jag valt namnet Nike till henne, efter frihetens bevingade gudinna.
Åh så skönt och Nike är alldeles fantastiskt fint namn på henne! :-)
Londongirl! Nu är hon ute igen i hagen tillsammans med sin mamma o de andra kossorna o kalvarna. Allt är som det ska. Nike får nog bli ko här. En sån överlevare kan man ju inte ta adjö av till hösten.
Vilken liten buse! Vad månne det bliva av denna lilla fröken?
Skicka en kommentar