Med blixtrande öga

Klimakteriehäxan efterlyste mig till sist. Undrade i en kommentar, när mina tysta dagar tilltog i antal, om jag fortfarande ägnade mig åt olvonplockning. ("I dag är det måndag. Järnvägars så mycket olvon du måste ha fått ihop vid det här laget!")
Nej något lindande av midsommarkransar bestående av de omsjungna olvonen blev det inte, helt enkelt beroende på att olvonen hade blommat över. Så hade jag flängt runt i efterdyningarna av ett intensivt läsår att jag inte förmått varva ner och se mig omkring i nuet och inte insett att dikt o verklighet sällan är detsamma.
Utan tänkta kransar o utan önskvärd midsommarstämning, valde vi en stilla sillmåltid på tu man hand inomhus härhemma. Varför plåga sig ut i regn o kyla till någonstans dit man innerst inne inte vill, bara för att det är midsommar.
Inte bara åskan, denna sommarföljeslagare, som dag efter dag legat o mullrat lite lagom hotande över bergen, blixtrade inför min syn. Något hände i mitt vänsteröga för snart en vecka sedan. Starka ljusblixtar, svarta skuggor o obehag.... Såååååå irriterande, och nu vet ni varför jag inte ägnar mig åt varken min egen eller era andras bloggar. Att jag ändå sitter här just nu beror på att jag även sitter i telefonkö till ögonkliniken.........
Och si det blir en tur till Karlstad det, så där hipp som happ, redan nu idag........
Klarar mig alldeles utmärkt utan olvonkrans, men inte utan mitt öga.


Uppdaterat: Med pupiller stora som tefat återkom jag jag efter ett antal timmar från Karlstad med diagnos; glaskroppsavlossning. Låter hemskt och är fortfarande störande o obehagligt, men inget att oroa sig över.