lördag, januari 28, 2006

Idag....


...går mina tankar till alla de drabbade i den svåra bussolyckan utanför Arboga.

8 kommentarer:

Gunnel sa...

Stackars alla inblandade. Heder åt all räddningspersonal. Även en stor eloge till de två danska karlarna som inte var rädda för att hjälpa till.

rita sa...

Tragedi! Kan inte skriva annat!

Linda K sa...

Mina med :(

Mamselamsen sa...

Ja, jag har tänkt på dem hela eftermiddagen... men även familjen i USA, där alla sju barnen dog.

Jag kan aldrig i min vildaste fantasi föreställa mig hur det skulle vara om hela familjen utplånades... vill inte veta heller.

Bloggblad sa...

Den här olyckan kände mer som "det kunde varit vi" eftersom vi åkt på såna resor flera gånger. Jag tog hemskt illa vid mig.

Tsunamin kändes mer som "det kunde varit mina vänner" - för jag har aldrig tänkt tanken att resa dit.

Det är så oerhört grymt och meningslöst med olyckor. Ändå är de så nära hela tiden. Och drabbar utskiljningslöst. Bäst att ta vara på varje dag som förflyter lugnt och stilla.

Eva sa...

....min tanke också, det kunde varit vi. Bussresor gör vi någon gång emellanåt. Funderar över om stadsbussarna har bälten? Har då aldrig sett några. En olycka kan ju hända även i stan. Jag skänker också en tanke till de anhöriga. Något som skulle bli så roligt vändes till djup tragedi.

Mamselamsen sa...

eva: Här hos oss, har alla bussar som går till Kalmar bälten... det har jag sett... och nyttjar.

gagga sa...

När det svåra ofattbara inträffar långt borta, geografiskt sett, blir det mer abstrakt. Varje dag, varje stund, händer ju detta vi inte vill uppleva någonstans.
när man hör o ser en ambulansutryckning här i skogen, vet man ju genast att någon man känner drabbats på något sätt. Svårt för en lantis på besök i storstäder att inte reagera vid de eviga larmen. Man skulle ju bli galen om man blev alltför gripen av alla tillbud o ohyggligheter.

När jag fick höra att de som förolyckats o skadats i den svåra bussolyckan kom från Skaraborg, slängde jag mig direkt på telefonen o ringde mina allra bästa vänner i Gullspång.Bodde o jobbade där sju underbara år på sjuttiotalet. Har nu fått bekräftat att åtminstone en av mina kära gamla elever omkommit..........

Klicka på bilden för förstorning!