måndag, juli 03, 2006

Pausbild


I TV:s barndom brukade man visa akvariefiskar, när det var paus mellan de enstaka programmen. Fast jag har för mig att bilderna var rörliga. Sådana kan jag tyvärr inte uppbåda här.
Paus? Nja, mindre trevliga händelser runt omkring mig, gjorde att jag totalt kom av mig o varje gång jag satte mig här för att lägga in något nytt, blev det totalt stopp.
Så sprängfylld av starka känslor o tankar, men ändå fastnade orden o bilderna blev alltmer otydliga o meningslösa.
Allt är inte allmängods.
Visserligen är jag en mycket öppen människa, men det är givetvis mycket jag aldrig visar o berättar här. På så vis är min blogg definitivt ingen dagbok.
Bloggens ettårsjubileum är nyligen passerat o jag kan lika gärna lägga in mitt riktiga namn vid det här laget. Jag är inte speciellt anonym längre. Ju fler i min omgivning som hittat mig här, desto stummare har jag blivit.
Så fortsättningsvis kommer min blogg att till stor del ändra karaktär. Vi får se vart det tar vägen. Tack till er alla som följt mig så här långt.

30 kommentarer:

Ilva sa...

Glad att hora att du lever! pussssss

Mette sa...

Ja... det där är ett problem. När fler och fler som man känner/känner halvt läser bloggen. För min del vet jag inte om min familj läser bloggen. Jag har ingen kontakt med min mor och far just nu och ibland vill jag skriva om det - men det kan jag inte. Det är mycket man inte kan skriva om. På andras bloggar (här t ex) känner jag att jag kan vara lite mer öppen dock.

Bloggblad sa...

Gagga: jag minns att vi var väldigt hemliga när vi började. Men jag kände hämningar så fort jag lämnade ut adressen till alla som undrade vart barbarnets dagbok tog vägen - som jag skrev på min hemsida.

Och visst blir det lätt så att om man skriver mycket om vardagsgrejer finns det dom som tror att dom känner en... Jag fick påbackning av en god vän om att jag låter så klämkäck och glad jämt... och det är ju den imagen jag vill ha... även om den inte är så sann.

nb sa...

Ettårsgrattis & förändring är väl alltid bra men hoppas på bättring av de mindre trevliga händelserna! xo.

londongirl sa...

Kära, kära Gagga! Hoppas du inte känner dig tvungen att sluta skriva. Uppskattar så att du finns där borta i Värmland och en liten bit av dig finns här i bloggvärlden som inte är allt. Långtifrån. KRAAAAM

Linda K sa...

fina fisken, men dom är lite läskiga också med dom där pussmunnarna som suger på allt som kommer i närheten :O

Grattis på bloggdagen :)

gagga sa...

Ilva! Tack, det känns bättre nu o jag VILL faktiskt blogga.

Mette! Man kanske skulle ha en totalanonym "ösa ur sig"-blogg o en lagomt kvittrig halvanonym ;)
Mina föräldrar o min syster läser inte här (tror jag) men dom skriver jag aldrig om ändå. Men folk från jobbet, grannar osv, osv..... Ingen har vänt nåt emot mig men det hämmar lite iallafall.

Bloggblad! Ja, hur länge var vi hemliga måntro. Vi visade våra fötter o gömde våra nunor rätt länge, men inte orkade vi hålla oss inte. Vi är väl lite exhibitionister alla vi bloggare :)

Nb! Bättre nu men inte bra!
Tror jag ska sätta ut mitt namn o låta bloggen bli reklam för mitt "skapande", men är inte säker än. Sen smyger jag igång nåt annat nån annanstans. Ah, det blir nog som det brukar om jag känner mig själv rätt :)Välkommen hit på ettårstårta när du känner för det :)

Londongirl! Nej jag fortsätter skriva, när jag känner att det funkar utan störningar igen. Och bilder ska det bli när jag återfinner rätta bildglädjen.
Vill framförallt inte tappa kontakten med er alla nya goa vänner jag träffat här. Mailar dig nån dag :)

Linda K.! Har inga akvariefiskar längre. Det funkar inte när man har tre hungriga katter i huset. Skönt att slippa städa akvariet :)
Dessa fiskar (koi) brukar jag hälsa på när jag är i Stockholm. De simmar omkring i en öppen damm mitt inne på en restaurang. Tama. Vill bli klappade på ryggen. Så goa att ta i. De vill inte pussas faktiskt :)
Tack för ettårsgrattis! 29 juni började jag.

Karin sa...

Gagga, jag hoppas att du inte tänker sluta blogga helt. Gillar verkligen din blogg med alla underbara (och idylliska) bilder!!!
Hoppas att de mindre trevliga händelserna blir bättre och ett lite försenat grattis på ettårsdagen!

Humlan sa...

Glad att se dig här igen! Hoppas att livet blir snällare mot dig och att skaparkraften och -lusten kommer tillbaka... i någon form.
Jag följer med dit du går!

Jag känner också igen det där med att hålla tillbaka det privata, det som handlar om omgivningen och som någon kan känna igen och identifiera de inblandade.

gagga sa...

Tack Karin! Nej jag tänker inte sluta blogga, det här är ju nåt av det roligaste jag gjort. Lite down nu bara, men jag brukar snabbt repa mig :)

Humlan! Du är en snäll o förstående humla :) Tack! Det blir nog ungefär som det varit igen. Ser du vad jag förändrat på min sida idag? :)

Humlan sa...

Oj! Nu är du verkligen ordentligt namngiven! :-)

gagga sa...

Humlan! Hihi!!! Får se om det ska stå kvar :)

Mamselamsen sa...

Full förståelse.... jag känner också ibland att jag, som Mamselamsen har blivit för privat. Blir sakta med säkert ändring här också... om det inte är för sent. :-D

Och... TA DET LUGNT!!!!!!

gagga sa...

Mamsan! Ja det är alltför lätt att bli nån sorts "allmän egendom".
Men ALLT vet dom inte ;)
Tar det så lugnt jag kan, men svetten forsar.

Gunnel sa...

Det är lätt att bli personlig när man bloggar. Fast visst är det så att mycket skriver man inte om. Jag har en del grejer som jag egentligen skulle kunna berätta om men då skulle en del, som bara läser men ej bloggar, få huvudbry. Det är synd att oroa dom.

gagga sa...

Gunnel! För ett år sen var vi superhemliga (trodde vi) o öste på för fulla muggar. Det har förändrats efter hand, som själva livet. Men kul är det här med bloggandet o det gäller att ha det på en sån nivå så man varken blir opersonlig eller säljer sig.
Vi får väl träffas nån gång IRL o prata om sånt vi inte pratar om här :)

Anonym sa...

Mysig bild, här har allt gått i djur hela helgen, har varit på Kolmården med lilltrollet. Grattis i efterskott på ettårsdagen. Hör av mig under veckan... M

gagga sa...

Tjena M! Kolmården, det var säkert superroligt för lilla M.
Tack för grattishälsning. Vi får väl äta ettårstårta o snacka lite skit så snart det lugnat ner sig lite. Nu kör vi hö. Kan du tänka dig det, efter allt :)

Monica med yffen sa...

Härligt att du blir kvar här. Det är skönt att få gå in här och vila ögonen på dina sköna bilder.

Jag förstår känslan av att vara helt anonym och bara ösa ur sig vad som faller en in. Sånt har jag själv funderat på men just nu har jag inte mycket tid för bloggande överhuvudtaget.

Alison sa...

Man bloggar så mycket eller lite man vill. Jag blir glad bara du fortsätter. :)

Mette sa...

Ja Gagga, jag har tänkt på det. Ha en helt anonym blogg.

gagga sa...

MonicaYff! Glad att du skriver så. Tack! Jo jag blir givetvis kvar.
Vill ju att bloggen ska ge någonting till andra. Att det blir först o främst bilderna som gör det är ju inte så konstigt i mitt fall, men jag hade inte tänkt så då för ett år sen. Här skulle skrivas frejdiga storys från vilda Västvärmland :)

Allison! Tack för uppmuntran! Bra inställning o jag tänker ju inte lägga av. Nej, nej!!! Det blir när det blir. Just det att bloggen blivit mitt främsta uttrycksmedel sista året, har ju berott på min krångliga högerhand som inte riktigt orkat skapa som förr. Saknar det där handgripliga. Kanske min frustration bottnar där. Bloggen kan ju inte ersätta ALLT.

Mette! Tänk vad folk ska leta då om du o jag öppnar varsin superduperhemligösaursigblogg ;)

Anonym sa...

Hehe....
*skrattar lite hest*
Kram från Ellen!

gagga sa...

Hehe på dig själv du Eternellen ;)

B*i*g*g*i*s sa...

Känner igen det du skriver. Ju fler nära och kära som hittar bloggen, desto svårare blir det att skriva, även om man inte på långa vägar häver ur sig allt som man har inom sig. Tråkigt att höra om "mindre trevliga händelser". Hoppas det ger sig. Under tiden ger jag dig en ettårsjubileumskram och hoppas att ditt humör stiger ett par grader snart! Kramkram!

gagga sa...

Biggis! Jag blev genast betydligt gladare när jag hittade ditt pigga öga här :)
Tror nästan det är lättare att vara anonyma längre för er som bor i storstad.
Här är det så lätt att bli indentifierad på små, små saker. Men nu är det så o det är okey; jag ståtar ju med hela mitt namn under min rubrik sen flera dagar.

Cornelia sa...

Jag hoppas verkligen att jag kan fortsätta att vara anonym här hemma. Vad jag vet läser ingen jag känner IRL min blogg. Bara ni aldra bloggare och det är så jag vill ha det. Annars måste jag dela på den.
Gagga jag hoppas allt som varit tråkigt blir bättre! Kram Kram Kram!

gagga sa...

Cornelia! Önskar jag också hade kunnat hålla det så. Det får bli en Gagga light-blogg här o sen får jag ju ha en annan myskoblogg på annat håll :)
Tråkigheterna har så sakteliga tonats ner o just nu är det skapligt bra.

Anonym sa...

Very best site. Keep working. Will return in the near future.
»

Anonym sa...

Great site lots of usefull infomation here.
»