torsdag, mars 01, 2007

Lodjursjakt

Idag har Bosse varit på lodjursjakt. Huuuuu, säger jag som har ett märkligt innerligt förhållande till just lodjur. Så fascinerad av kattdjur o i synnerhet lodjur. Har två gånger i mitt liv haft lyckan att komma i närkontakt med vår ståtliga vilda katt i skogen. De finns ständigt närvarande, osynliga, gäckande. Så länge de bara lämnar spår i snön o ett o annat rivet rådjur tycker jag det är helt underbart att veta att de finns i min omedelbara närhet. Mitt totemdjur måhända. Men om de nu skulle äta upp lille Fritte, eller Freja, eller....
Bosse har aldrig sett ett lodjur i det fria, men har under dagen stått på pass med mängder av gubbar o fyra lodjur fanns tydligen inom området, men ingen blev skjuten. Nu ikväll när han väl är hemma får han meddelande per telefon att de tio lodjur som fick skjutas i Värmland nu är skjutna någonannanstans och det blir ingen fortsatt jakt i morgon. Alltså finns alla lodjur i "mitt" område kvar. Känns betryggande på något sätt. Känner mig på något märkligt sätt fredad.


Men Freja, hon är sur hon. Lägger sig demonstrativt på geväret o kan inte förstå varför hon inte fick följa med husse idag.

14 kommentarer:

Gunnel sa...

Envis och sur tax...ja hon visar verkligen vad hon tyckar goa Freja :O)

Jag har heller aldrig sett något lo-djur i det vilda. Det finns ganska gott om dom häromkring också.

Det finns en djurpark inte alls så långt härifrån som vi, när jag jobbade som dagmamma, besökte varje sommar med dagbarnen. Ett år fanns det halvstora loungar i ett hägn med plexiglas. En av "mina" småkillar tyckte dom var fina och tydligen fattade en lounge tycke för grabben. När M. sprang upp för den lilla backen, jämte hägnet, spran lon innanför, och när M. vände och sprang ner för backen igen så hängde lodjuret efter. Det var en lek dom gjorde tillsammans. Jättekul att se och många stannade och fick sig ett gott skratt.

Anne-Maj sa...

När jag började på folkhögskolan, den första veckan blev en kvinna mycket uppskärrad och försökte beskriva vad hon hade sett. Vi gissade och gissade. Men sen såg hon bild på lo djuret och visade för oss. Vi blev rädda. Men då sa någon lärare att lo djuret brukade gå förbi skolan. jag har inte sett någon.

Monica sa...

För något år sedan såg flera ett (eller flera) lodjur här i trakterna. Sedan dess har jag alltid haft yffen kopplad.

Det vore fascinerande att se ett i verkligheten, de är härliga.

Mamselamsen sa...

Stackars Freja! Kan du inte inte sprunga runt med nån död räv i et snöre, så hon får låtsasjaga lite.

caroline sa...

hehe, freja är coolaste jycken o lodjuren coolast i skogen så ändå rätt skönt höra bosse inte fick knäppa ngt!!

Mette sa...

Hahahah, vilken bild! Om djurbilderna i familjetidningarna hade varit lite mer ... um... mordiska så skulle den platsa fint där!

När jag hade ett hus på Österlen en gång i tiden så fanns det lodjur där. De rev rådjur och får. Ibland undrar jag om inte min Migge-Mogge har ett lodjur till far. Han ser ut som ett lodjur och han hugger ofta. Hans andranamn är Huggi.

Jag har förresten mailat dig.

londongirl sa...

För några år sedan såg vi lodjurspår i snön när vi gick ut över isarna till vår ö. Den hade varid synlig i skärgården av flera som sett den. Ett av våra vackraste djur i Sverige tycker jag.

Vilken härlig bild på den lilla JaktFreja! Det spelar ingen roll att hon surar hon är ju världens sötaste tax!

atir sa...

Jag tillhör ju då "sorten" som inte tycker om jakt, i någon form.
Lessamt att det andra jaktlaget tagit tio stycken.
Men Mamsans råd i tidigare kommentar var ju jättekul.

gagga sa...

Gunnel! Vilken fin historia! Den killen blir nog aldrig lodjursjägare.

Anne-Maj! De är ju inte farliga för människor. Oerhört skygga. Men mat måste de ha.

Monica! Ja de är oerhört vackra och mina lodjursmöten sitter för evigt i mitt inre bildarkiv. Var rädd om Yffen!

Mamsan! Freja har jagat rådjur ett antal gånger under tiden det var lovligt o nu är det inte tillåtet o dessutom är snön alltför djup nu för hennes korta ben, så det får bli räv i snöre längs plogad väg nu :)

Caroline! Freja hade nog gärna följt med dig till Berlin o jagat Bratwürst eller nåt. Var rädd om dig därnere o skriv massor!!!!

Mette! Jag kanske ska pröva med insändarsidan i Land ;) Ginge nog bättre i Svensk Jakt skulle jag tro.
Vår Pettson är också en sån där loliknande katt. Gigantisk med tofsar på sina öron. Men han huggs inte.
Har inte fått nåt mail. Försök igen. m.bj@telia.com

Londongirl! Bosse har följt många spår på isen längs sjökanten här. Kattdjur går inte gärna över öppna ytor. Lodjuren är mycket vackra o Freja är mycket söt. Snarare besviken än sur, tror jag.

Atir! Det blev faktiskt tretton lodjur skjutna runt omkring i Värmland, trots att tilldelningen var tio. Det finns otroligt många o jägarna vill kunna skjuta fler. Tamdjuren är mer o mer illa ute o rådjursstammen minskar snabbt. Det sistnämnda gör mig inte så mycket eftersom jag inte gillar att ha rådjur gnagande i mina odlingar. Men vill inte ha smådjuren uppätna. Men jag tycker ju om alla djur o alla ska ha mat. Så även vi människor. Älskar min lille jägargubbe när han kommer hem med älg- o rådjurskött, men lodjuren kan han gott låta bli.

Strumpstickan sa...

Jag tycker Freja är jättefin!

cleo sa...

Jag har också en förkärlek för lodjur. Skjuta älgar känns okey, men lodjur, nej det känns lite som att skjuta min hund. När jag var på Skansen för ett antal år sedan var det lodjur i en inhägnad. Jag gick över repet som visade att man inte skulle gå närmare och ställde mig precis intill stängslet. Ett lodjur kom och satte sig och lutade sig mot stängslet och jag stack in handen och kliade den. och vet Du vad, den spann! Den satt där och spann när jag klliade den. Underbart. Stora kattdjur spinner inte, men lodjur är tydligen närmare våra katter i detta avseende. Jag har heller aldrig sett ett lodjur i det vilda. Freja är för söt. Vår hund är en riktig jakthund... Nä, men hon har tagit kål på flera av våra kaninungar som hon kommit åt. Ha en fin helg och kul att Du hittat "Svärmorsdrömmen", Jag har en av hans skivor hemma och jag tycker Lars Anders är jättebra. Och så måste jag ju säga att min dotter höll på att spricka av stolthet när hon läste att Du, en riktig bildfröken, gav henne MVG! Tack!

Gagga sa...

Strumpstickan! Och hon är lika go o snäll som hon är söt. Skäller inte ens utan "pratar" :)

Tack Cleo för din fina berättelse om mötet av lodjur. Skulle också vilja få igång spinnmaskinen på en sådan kisse. Bosse påstår att alla kattdjur spinner efter sig ha närstuderat lejon i bur vid en cirkus i sin barndom.

Emma sa...

Åh tänk att få se lodjur vilda. Jag blir litet avis på dig ;-)
Förresten så tänkte jag lägga dig till min länklista OK?

Gagga sa...

Emma! Ja ett sånt möte stannar inombords. Hoppas du får uppleva det.
Glad o stolt över att du länkar hit! Tack! Men, hur hittar jag din blogg?