Efter festivalen

Var alldeles för trött igår kväll för att orka skriva. Festivalminnena har bleknat en aning, o det är i o för sig inte så konstigt, för det ska sägas att årets upplaga var en rätt så ljummen historia.
Saknade de stora flockarna av svartklädda, bleka..... saknade synthmusiken.....saknade Sessan, saknade stämningen jag upplevt tidigare år, saknade med andra ord Festivalens själ!!!
Inga stora upplevelser i år. Hur skulle Håkan Hellström o c/o kunna uppnå det som t.ex. Kraftwerk o Björk gjort tidigare?
Hade iförväg valt ut några små russin ur den stora kakan: di Leva, Lars Winnerbäck o Robyn.
Di Leva missade jag helt o hållet. Valde mellan honom o en god vän jag inte träffat på 10 år. Valde säkert rätt för det påstods att di Leva slängde ut frukter över publiken, o hade jag varit där då, så ger jag mig den på att jag fått en stor melon i huvet.
Sen fick jag bli med min lilla Mamma till stan. Hon ville inte på festival utan på röntgen.Missade säkerligen inget viktigt då heller. Gamla vänner o gamla mammor är viktigare än så!
Winnerbäck hade jag gärna missat. Så trååååkig!!!! Fick ont i benen o gick därifrån efter en halv låt. Tur att det fanns fler scener. Stannade till ett tag o lyssnade på FreddieWadling utan att få ont nånstans o Bosse gungade igång av Svenska Akademin. Vid vissa punkter möttes musiken från samtliga scener o det blev en kakafoni som möjligen kunde liknas vid det tänkta ljudet av vårt stora bloggband.
Finaldagen var det dags för Robyn. Hon var bra o kunde gott ha fått sjunga på den största scenen. Nu klämdes publiken ihop i ett, om än gigantiskt, tält o det blev hett o obekvämt.
The Ark med Ola Salo fick bli det sista vi hörde innan vi skyndade hem, för att slippa höra Håkan Hellström.
Neej kidsen i Galaxen, ni är jätteduktiga som arrangerat detta o fått det att fungera, men få hit något TUNGT till nästa år!!!
Nej, jag är inte otacksam, jag fick ju t.o.m. gå in gratis. TACK!!! 10000 betalande o så alla gratisgäster under 12 o över 50 kunde förutom att lyssna på musik; äta bl.a. wookad älg, skriva o skicka gratisvykort, sy sina egna underkläder, dricka öl, göra avgjuningar av sina egna tuttar........
Jag ville inte så mycket av det där. Ville mest hem!
Förresten så såg jag inte skymten av de 5 svartklädda jag mötte före festivalen. Troligen hade de fastnat med sina långa kjolar i leran på festivalcampingen. För lera fanns det! Skönt att något var sig likt!
Väl hemma var det helt underbart att landa på verandan med fötterna i en balja, pizza o starköl på bordet o Björk på högsta volym över nejderna.